Skärmavbild 2018-06-28 kl. 21.31.01

Till vänster ett glas vatten med cyanobakterier ifrån Sörviken i Vättern. Vad väljer du att dricka rent eller förorenat?

Munksjö pappersmassafabrik i Olshammar tar vatten från dricksvattentäkten Vättern. Bruket tar sitt råvatten från Vättern. Vattnet går igenom processen och släpps sedan ut förorenat i Sörviken, en vik i Vättern.

Ett av målen under Havsresans fältvecka i maj 2018 var att besöka och filma i Sörviken. Redan vid ankomsten till viken förstod man att något var fruktansvärt fel. Stora sjok av död botten med cyanobakterier flöt på ytan. Svavelstanken var tryckande längst in i viken och bubblor av gas steg upp till ytan. Hela den inre delen av bukten i Sörviken konstaterades död. Inga levande djur vad vi kunde se, allt orsakat av utsläppen. Cyanobakterierna ligger som stora tygstycken över svavelvätet och lyfter sakta till ytan av gasbildningen och släpper ifrån sig både gamla och nya miljögifter när det lossnar och drar med sig bottnen upp. Området vi undersökte var på ca hundrasextiotusen kvadratmeter. Hur långt ut bottendöden har spridit sig i Vättern är det ingen som vet.

Läser man egenkontrollerna i decennier bakåt ifrån företaget radas sidor med prydligt skrivna siffror upp. Inte ett ord om konsekvenserna finns med. Konsekvenserna är inte företagets sak att bedöma, det ska myndigheterna göra vid tillståndsgivningen. Vad utsläppen innebär för oss eller ekosystemet i dricksvattentäkten verkar inte vara av vikt.

Hur kan det bli så här, företaget bedriver egenkontroller och har fått sitt tillstånd av miljödomstolen eller länsstyrelse, de sitter även med i Vätterns Vattenvårdsförbund. Dessutom kontrollerar Länsstyrelsen utsläppen som sker till våra vatten vid kontrollbesöken. Bild nedan flytande cyanobakterier i det inre av Sörviken.

DSCN5842

DSCN5854

Våra myndigheter som kontrollerar har inte någon heltidsanställd dykande fältpersonal som tittar på utsläpp så vitt vi vet. Bild ovan visar dykare vid flytande cyanobakterier i mitten på Sörviken.

Metangas, svavelväte och cyanobakterier är alla potentiellt dödliga. Cyanobakterier bildar sporer eller övervintrar i sedimentet och återkommer år efter år. Här har massafabriken genom utsläppen konstruerat en egen stor cyanobakterievik som förser hela Vättern med den dödliga cyanobakterien. Får cyanobakterierna fäste runt Vättern på grunda sedimenterade områden är det bara en tidsfråga innan algblomningsproblemen är i klass med Östersjöns eller vissa skånska sjöar. Förra året dog en häst och en hund efter att de vistats i Vombsjöns utbrott av cyanobakterier. Hur många som blir sjuka p.g.a av cyanobakterierna finns det ingen statistik på, men vi vet att det finns en ökning av ALS, Alzheimer och Parkinson. Forskning pågår som pekar på samband.

Hur kan det vara möjligt att få tillstånd ifrån myndigheter att omvandla rent vatten i en dricksvattentäkt som förser hundratusentals människor med vatten till något dödligt för hela det levande ekosystemet i sjön?

Bild nedan visar dykare som pekar mot cyanobakterier som är på väg att resa sig med gasbildningen ifrån den underliggande bottnen full av svavelväte.

Skärmklipp

DSCN5848

Total dominans av cyanobakterien Oscillatoria i det inre av Sörviken. (bilden ovan)

I många årtionden har det lagts oerhörda summor av våra skattemedel på provtagningar av vatten. Är provtagningarna relevanta om man inte kan se effekterna av utsläppen?

Varför finns det ingen som ifrågasätter om myndigheterna har den kompetens som behövs?

Varför satsar man inte pengar på att rena utsläppen och återanvända vattnet?

Hur länge till ska vi fortsätta att släppa ut förorenat vatten från reningsverk, industri och dagvatten?

Det är lätt att förstå att politiker inte hinner med att sätta sig in i alla problem men dricksvatten är vårt viktigaste element och därför förslår vi att Sverige behöver dykande statlig fältpersonal som fysiskt granskar våra vatten och inhämtar fältdata underställda en vattenminister.

Hur kan vi annars ta vettiga långsiktiga beslut rörande svenskt vatten om vi inte har korrekta fältdata? Våra barn och barnbarn ska inte behöva stå till svars för miljöproblem orsakade av bristfällig kunskapsinhämtning som ger felaktiga beslut. Bild nedan visar en knappt synlig dykare vid den döda bottnen i Sörviken.

En vik i Vättern_Moment1

FAKTA!

Är det farligt med cyanobakterier? Alger tillämpar fotosyntes, men är inga växter utan en typ av mikroorganismer klassificerade som växtplankton. Toxiner från cyanobakterier kan ge en mängd olika symtom, beroende på vilket toxin det handlar om. Dessa toxiner kan ge magproblem med diarré, illamående och kräkning, allmän svaghet och leverinflammation. En massiv förgiftning kan ge en inre blödning i levern som kan leda till dödlig cirkulationssvikt.

Sedan 60-talet har också cyanobakterier kopplats samman med neurologiska sjukdomar som ALS, Alzheimer och Parkinsons sjukdom genom en ökad bildning av beta-N-metylamino-L- alanin kallat BMAA. Intensiv forskning kring detta pågår internationellt, ämnet är omtvistat.

Är det farligt med svavelbakterier? Vita svavelbakterier: När syrehalten i bottenvattnet blir låg eller helt syrefri så dör alla de bottenlevande djuren som lever i sedimenten. Svavelbakterierna breder ut sig och äter bokstavligen upp den levande bottenmiljön. Svavelbakterierna bildar ”Vätesulfid (svavelväte) vilket är en mycket giftig gas som luktar ruttna ägg. Den bildas vid anaerob (syrefattig) nedbrytning. På land förekommer vätesulfid bland annat i rötkammare men kan också finnas i andra utrymmen. Vätesulfid är speciellt farligt eftersom det bedövar luktsinnet så att lukten inte märks efter en stund, vilket innebär att man inte märker att man vistas i en miljö med farligt höga halter. Därför måste personal som vistas i sådan miljö bära en larmmätare och larm vara installerat i lokalerna.

”Vätesulfid ger akuta hälsoeffekter som huvudvärk, ögonirritation och andningsbesvär. Höga halter leder till medvetslöshet och död på grund av blodets försämrade förmåga att transportera syre. I flera undersökningar har det rapporterats om symptom på centrala nervsystemet som minnesförlust, nedsatt koncentrationsförmåga, huvudvärk och besvär i luftvägarna upp till 4 år efter vätesulfidexponering bland anställda i reningsverk. Symptomen kan bero på upprepade exponeringar för låga halter under längre tid.”

 

VILKEN FRAMTID SKA VI VÄLJA ÅT VÅRA BARN,
EN DÖD ELLER EN LEVANDE?

 

Skärmklipp10

 

Andreas Vos
andreas@coastandseacenter.se
Tel. 0732-018842

Kjell Andersson
kjell@coastandseacenter.se
Tel. 0704-912484

UnknownFör att stödja SCSC och vårt arbete –
SWISHA bidrag till: 123 471 47 05