Foto Ovan: SCSC - Lars Persson

Nu får man lov att själv genomföra sin egen bilbesiktning!

Nej det får man ju såklart inte, men företagen får just detta när det gäller utsläpp. Hanöbukten lider och ändå fortsätter vi att låta företagen ha sin egen kontroll av utsläppen. Vem skulle anmäla sig själv till ombesiktning ifall däcken börjar bli slitna? INGEN!

Det finns teknik för att minska utsläpp av föroreningar men idag fortsätter man bara med fler kostsamma undersökningar och nya tillstånd att förorena.

SCSC deltog i paneldebatt på samverkansmötet i Kivik om Hanöbukten. Närvarande var bl.a. Länsstyrelsen och Havs och vattenmyndigheten. Något bedrövade kunde vi se att inte någon myndighet visade varken undervattensmaterial, eller något sammanställt material om geografiskt belägna utsläpp ut i Hanöbukten. Inte heller tog man upp något om orsakerna till algblomning. Hur ska vi kunna lösa problemen om man inte vill kartlägga själva orsakerna till att Hanöbukten ser ut som det gör idag?

SCSC - Andreas Vos och Kjell Andersson deltog vid en paneldebatt på Kiviks Bio.

SCSC – Andreas Vos och Kjell Andersson deltog vid en paneldebatt på Kiviks Bio. Foto: SCSC – Jan Christensen

 

SCSC visade hur det såg ut med utsläpp för över 30 år sedan i Öresund, Stockholm och i Hanöbukten bl.a. vid Nymölla pappersbruks tub 2017.

Vi anser att myndigheterna troligen inte har haft eller har den kompetens som fodras för att ge de tillstånd till utsläpp i vatten som man har gjort och gör än idag. Tillstånden är baserade på gränsvärden som i sin tur är baserade på hur mycket havet eller våra sjöar förmodas tåla. Detta är bara spekulationer, ingen vet vad Hanöbukten tål eller vad något vattendrag tål.

Havet renar inget utan tar emot tills det blir mättat sedan dör det av gifterna som släpps ut.

Nymölla pappersbruk har nu fått tillstånd att anlägga ett nytt avloppsrör på 3,4 km och ta upp ett av de två befintliga avloppsrören på 3,4 km. I tillståndet kan man inte se hur det detta är tänkt att genomföras. Vi ser inte heller att man har undersökt vad som finns i de sedimentlager som ansamlats runt avloppstubens utsida. Inte heller hur mycket sediment som ansamlats i röret. Antar vi att endast halva röret är fyllt och har en diameter på 1,5 m så på 3,4 km blir det ca 3000 kubikmeter sediment i avloppsröret. Sediment som ansamlats sen avloppsröret togs i bruk med dåvarande utsläppsvärden. Vad händer med sedimenten när avloppsrören tas upp. Är det tänkt att havet skall fungera som soptipp även för detta?

Principiellt tvärsnitt av Nymölla bruks avloppsrör

Principiellt tvärsnitt av Nymölla bruks avloppsrör. Skiss: SCSC – Erik Skog

Har godkännande myndighet rätt kompetens som ger tillstånd till detta? Inser man vilka risker det innebär att inte kräva en ordentlig undersökning av hur förhållandena ser ut under ytan.

UnknownFör att stödja SCSC och vårt arbete –
SWISHA bidrag till: 123 471 47 05

För mer information:
Kjell Andersson Kjell@coastandseacenter.se
Andreas Vos Andreas@coastandseacenter.se